|
|
Mat
-> Kött
Köttskatt?
Tre miljöpartister har skrivit en motion till riksdagen om att de vill införa en schablonskatt på animaliska livsmedel, Animalieproduktionens miljöpåverkan, som MiljöAktuellt uppmärksammar i sitt senaste nummer (i samma nummer som Ecoprofile utsetts till bästa miljöbloggen :-). Animaliska livsmedel bär i dagsläget inte hela sin kostnad menar man i motionen, och argumenterar för att en punktskatt skulle vara bästa alternativet för att uppnå minskad konsumtion. Motionen innehåller tänkvärda resonemang. Skulle det kunna fungera i praktiken? Vilka konsekvenser skulle det kunna få?
MiljöAktuellt diskuterar motionen i ett annat sammanhang - konflikten mellan mat, bränsle och hållbar miljö. En minskad köttproduktion skulle kunna ge plats åt grödor för etanolproduktion. Vad tycker ni som brukar diskutera bränsletyper? Kanske bönor istället?
 http://dagensmiljo.idg.se/2.1845/1.130741
|
Till att börja med så är det fel att storskaligt göra drivmedel av biomassa efter peak oil. Det kommer att uppdagas för allmänheten när våra experter och professorer presenterar sina kommande systemanalyser. Efter peak oil så måste vi börja göra drivemedel av vindkraft och solkraft för att världens biomassa ska räcka till. Förutom till livsmedel så ska biomassan, efter peak oil, räcka till uppvärmning, virke, papper, plastersättning och en mängd andra kemiska råvaror för vår industri.
När det sedan gäller världens snabbt ökande köttkonsumtion så kan jag själv tänka mig att varje individ inte bör äta mer än en köttmåltid per dag för att vi ska kunna uppnå ett hållbart system efter peak oil. Om det ska ske genom lagstiftning eller genom att marknadskrafterna själva ska lösa det, det är en politisk fråga där global rättvisa sällan brukar ha någon hög prioritet.
|
Det här har en del koppling till vad jag och Gunne Grankvist skrev om klimatmärkning av livsmedel.
Miljöpartisterna nämner schablonskatt som ett av flera sätta att beskatta animalieproduktionens miljöpåverkan, samt att avskaffa EU:s årliga 33 miljarder i subventioner till animalieproduktion. Jag tror inte själv på en schablonskatt, det skulle inte gå att genomföra eftersom olika sätt att producera kött har olika miljöpåverkan. En del kött i butik är ju inte ens "producerat"... Men att basera köttskatter på verkligen miljöpåverkan, det tror jag på, likaväl som att vi beskattar fordonsbränslen och energi i allmänhet. Det är svårare att räkna på, men inte omöjligt.
En grundprincip skulle kunna vara att en köttproducent hamnar i den hårdaste beskattningsklassen om hon/han inte kan redovisa vilken miljöpåverkan produkten/produktionen har. Samma princip kan gälla konsumentinformationen. Och skattebasen bör naturligtvis inte bara gälla växthusgaser. Konkurrens med annan användning av jordbruksmark och påverkan på biologisk mångfald är andra exempel på relevanta miljöpåverkanskategorier för både kött- och drivmedelsproduktion.
|
Kristina Mohlin har skrivit ett examensarbete om köttskatt. Hon kommer fram till att om en skatt på 1,7 Euro per kilo nötkött införs så kommer tillräckligt mycket land frigöras för att möjliggöra EU:s mål på 5,75 % biodrivmedel till 2010. Dessutom kommer växthusgaserna minska i samma omfattning som effekten av att byta ut fossila drivmedel mot ovannämnda biodrivmedel.
http://www.chalmers.se/ee/SV/forskning/forskargrupper/fysisk
|
Se Uppdrag granskning om kött och styrmedel:
"REPORTAGE: Politikerna är överens om att vi måste förändra våra liv för att komma till rätta med klimathotet. Men Uppdrag gransknings enkät till riksdagspartierna visar att köttkonsumtionens miljöpåverkan inte ens diskuteras. Inte ett enda parti nämner ordet kött. Detta trots att FN i en expertrapport pekar ut just boskapssektorn som ett av världens största miljöproblem. En vanlig ko är lika miljöfarlig som en svensk bil, då en typisk svensk ko släpper ut 100 kilo metan per år - lika mycket växthusgas som en vanlig bil som går 1000 mil per år."
SVT 1 torsdag
23:25 Uppdrag granskning
* Från 12/3 i SVT1. Även i SVT1 15/3 och SVT24 17/3
http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=89497&a=1081339&li
|
Jag såg programmet på nätet och jag tycker det är ett viktigt ämne som de tar upp.
Det ska bli intressant att se hur politikerna kommer att agera.
|
SvD ställer några bra frågor bland stofilretoriken. Varför vill man inte beskatta ris och komjölk? Ris orsakar stora metanutsläpp har jag hört. Riset i mitt skafferi är producerat i Italien, så det kan inte bero på att riset kommer från fattiga länder. Annars hade det kunnat vara en förklaring.
|
Självklart ska även ris och mejeriprodukter med höga utsläpp beskattas om nu en köttskatt skulle införas. I exjobbet som hänvisas till ovan ingår mejeriprodukter. Det verkar vara någon slags panikargument från ledarredaktionen att hänvisa till utsläpp från ris och mejeriprodukter när man tar avstånd från en köttskatt. Att även ris är en stor källa till växthusgaser innebär ju inte att utsläppen från köttproduktion försvinner.
Om man vänder på det kan man ju fråga sig varför just konsumtionsgruppen kött ska vara befriad från växthusgasskatt samtidigt som andra konsumtionsgrupper beskattas?
Om risets klimatpåverkan kan man läsa på länken nedan.
http://www.ecoprofile.se/3300_679_Ris_en_klimatvarsting.htm
|
Vi behöver politiska åtgärder för att ändra konsumtionen men jag är tveksam till att köttskatt är det rätta. Livsmedel som har rest långt eller odlats i uppvärmda växthus drar också mycket energi.
Människan måste ju äta protein och nästan all proteinmat, förutom bönor, ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser.
Men vårt sätt att äta måste förändras. Det är orimligt att vi i väst året runt kan köpa samma grönsaker, ibland hitsända med flyg. Sedan behöver man också diskutera skräpmaten, den drar mycket energi men ger ingen näring.
Jag har skrivit lite mer om mat och klimat här:
http://www.fobo.se/artiklar/miljo/klimatmat.shtml
|
Det är spannmålsproduktionen till djur och människor som står för det fossila bidraget från jordbruket till växthusgaserna. Köttdjuren i sig kan inte lämna något bidrag. Deras bidrag kan bara komma från födan och äter de gräs ingår detta i det normala kolkretsloppet.
Kor är gräsätare och ska födas upp på gräs.
Gräsuppfödda djur har mer omega3 i sitt kött, medan spannmålsuppfödda djur får mycket omega6.
Omega3 är inflammationsdämpande medan omega6 är inflammationsdrivande. Spannmål, matoljor och margariner innehåller mycket omega6. Detta påverkar t.ex. hjärt-kärlhälsan, eftersom hjärt- och kärlsjukdomar börjar med en inflammation i kärlen.
Vi måste ÖKA djurhållningen för att kunna ersätta konstgödseln, annars kan vi inte få en uthållig matproduktion, eftersom konstgödsel är en ändlig resurs.
Ökningen kan ske på marker som inte är lämpliga för odling, men som kan användas till bete.
|
Frank, det är roligt när någon stuvar om i ekvationen för att få det resultat man önskar men det finns tyvärr vissa regler att ta hänsyn till. Den mage som nötdjuren har gör att de pruttar ut stora mängder metangas även om de bara äter gräs. Nötdjurens gödsel släpper dessutom ut stora mängder kväveoxider. Dagens nötdjur måste ha ett visst tillskott av kraftfoder för att växa bra och mjölka bra.
Förr fanns det raser som klarade sig utan tillskott av kraftfoder men de producerade bara 20-25 procent så mycket mjölk och kött per ko och år som dagens. Fördelen med de raserna var att de t.o.m. kunde beta i skogen. Min far och farfar hade sådana kor. Det hade förvisso varit intressant att få reda på hur stora mängder växthusgaser dessa kor släppte ut per producerad liter mjölk och per producerat kilo kött för att kunna jämföra med dagens kor.
|
Du har aldrig ställt dig frågan vad som händer med gaserna sedan de släppts ut?
|
Enligt forskarna så blir de en del av vår atmosfär och utgör där en faktor som minskar jordens värmeutstrålningen till rymden vilket ökar temperaturen på jorden. Jag har för säkerhets skull valt att tro på de forskare som anser så.
|
Och sedan händer ingenting?
Metanet sönderdelas i atmosfären till koldioxid och vatten som sedan tas upp av gräset, som äts av kon, som avger metan, som sönderdelas, tas upp, äts upp, avges, sönderdelas....
Det kallas kretslopp!
Kon kan inte bidra med något annat än det som finns i födan. Den producerar ju inte metan ur ingenting!
Kretsloppet fungerar också utan kon, när växterna förmultnar.
Ett fossilt bidrag kommer till när vi använder konstgödsel för att producera spannmål och föder upp djuren på denna.
Konstgödsel produceras ju t.ex. med hjälp av naturgas.
Vill vi komma ifrån konstgödselanvändningen måste vi alltså öka naturgödseln, d.v.s. djurhållningen, men djuren måste födas upp på sin naturliga föda, d.v.s. gräs!
|
Det är väl inte heller bara en fråga om växthusgaser. Vattenåtgång är väl en av dem största bovarna i hela kedjan. Enligt många rapporter går det åt ca 20000 liter vatten för att producera 1 kg kött. Motsvarande siffra för soja är ca 2000 liter eller ca 10 % av köttets andel.
Huruvida denna uträkning är baserad på en kost av gräs eller spannmål vet jag inte riktigt, misstänker att det är med spannmål.
|
Anton,
Alla siffror som brukar redovisas utgår från att kreaturen äter en artfrämmande föda.
Det vatten som köttdjuret dricker stannar nog inte kvar i kroppen!
Så du tycker att vi ska odla soja? Är det meningen att vi ska äta den själva? Mår vi bättre av artfrämmande föda än köttdjuren?
Beträffande växthusgaserna känns det som du hellre accepterar det bidrag som kommer via konstgödseln än att vi ska öka djurhållningen och få mer naturgödsel?
Varför blev växthusgaserna så oviktiga helt plötsligt?
|
Frank. Bra att du kommit hit och rört om lite i diskussionerna om kostrekommendationer och köttkonsumtion. Jag måste erkänna att jag inte är särskilt bevandrad i kostvetenskap så jag har ett par frågor till dig.
Du hävdar att vi bör öka vårt kött- och fiskätande och samtidigt undvika kött från djur som fötts upp på kraftfoder. Har jag förstått dig rätt? Hur mycket kött och fisk anser du att man bör äta?
Har vi verkligen betesmarker nog för att täcka de behoven för nio miljoner svenskar, eller inom några årtionden 9-10 miljarder världsmedborgare? Kan verkligen alla födas, enligt dina rekommendationer, på beteskött?
|
Frank, Ja soja är väl idag ett betydligt bättre alternativ om man tittar på konventionell köttproduktion. På vilket sätt skulle tex. soja vara sämre ur ett näringsperspektiv än rent kött?
Sen förstår jag inte varför du säger att jag tycker att växthusgaserna är oviktiga. Det har jag inte sagt. Jag har blivit vegetarian bland annat för att göra en insats just för att minska växthusgaserna. Äter människan soja, linser, bönor direkt istället för att gå den långa omvägen via nötkreatur (jag vet att du också tycker detta är galet, men det är ju så det ser ut idag)så sparar man ganska rejält med växthusgaser.
Vad gäller konstgödsel och sojaproduktion kan jag inte tillräckligt för att veta vad som gäller. Ekologisk soja, finns det? Även om den inte är ekologisk så är det ju fortfarande att föredra att äta den direkt istället för omvägen vi nötkreatur.
Jag undrar liksom Mattias om vi verkligen har betesmarker för att klara av en köttkonsumtion på dagens nivå världen över på det sätt du förespråkar? Är inte det långsiktigt hållbara att rejält dra ner på konsumtionen och göra förädlingskejorna så korta som möjligt?
|
Ytterliggare en aspekt med att bara ha betesdjur är väl att dem måste stå inomhus i uppvärmda lador halva året, åtminstone på våra breddgrader, som också adderar växthusgaser till ekvationen.
|
Mattias,
Stig Norder har en rätt intressant utredning på
http://www.dnsy.se/_upload/lfm/presentationer/norder%20notprod%20p%C3%A5%20ranch%202006.pdf
Anton,
Varför skulle soja vara ett bättre alternativ än kött som människoföda. Hur länge har soja funnits i människans mathållning? Är Darwin kastad på sophögen och mat för människor bara en fråga om energi?
Soja är en artfrämmande föda för människan, medan kött är den föda vi anpassats till under årmiljoner.
Om sojans hälsopåverkan kan du läsa på t.ex.
http://www.mercola.com/article/soy/index.htm
|
Nej, jag vet inte om soja är så mycket bättre än kött rent näringsmässigt, jag argumenterat främst ur ett miljöperspektiv. Om det däremot är ett fullvärdigt alternativ är det väl, enligt dagens konventionella metoder, betydligt bättre.
Jag håller också med Caroline i tråden "Vad skall vi äta idag", som du också skriver att du håller med om att vi bör skifta till en betydligt mer småskalig modell som bygger mer på naturen principer. Det jag däremot är osäker på är om vi kan behålla dagens höga konsumtion i en sådan modell? En av anledningarna till att vi kan äta så mycket kött idag är ju för att vi har industrialiserat produktionen och ignorerat principer om hållbarhet.
|
Jag tycker du ska läsa länken om soja innan du försöker framställa den som fullvärdigt alternativ till kött.
Vi är inte fröätare och vi är heller inte anpassade en i huvudsak vegetarisk föda.
Du vänder dig mot den industrialaiserade produktionen. Det gör också jag. Du pratar om hållbarhet, men föreslår att vi ska ta en väg som leder till ytterligare beroende av konstgödsel.
|
Frank, jag är också nyfiken på ditt svar på Mattias fråga om hur mycket kött du anser att en människa bör äta per dag. Dessutom undrar jag vad man genom den köttmängden, enligt dig, får i sig som inte går att få i sig genom att äta vegetariskt.
|
Precis som mängden mat är beroende av individens konstitution, så är naturligtvis då också mängden kött det.
Var och en bör naturligtvis äta tills man blir mätt, men p.g.a. de anlag vi skaffat oss under vår evolution, bör basfödan vara kött och fisk med en stor andel animaliskt fett och av kolhydraterna bör man helst äta endast de långsamma.
Eftersom det är en energität och mycket mättande föda, kommer man att äta mindre volymer än om man äter vegetariskt. Man slipper också det sötsug som styrs av hormonet insulin och som får kolhydratätarna att överäta.
Man blir smal och frisk.
Vegetariskt betyder ju ganska mycket i dessa dagar, där kan ju ingå ganska avsevärda mängder animalisk föda. Kanske borde vi i stället diskutera vegankost?
Eftersom vitamin B12 bara finns i animalisk föda, missar veganerna detta.
Omega3 från vegetabilier kan tillgodogöras i mycket liten utsträckning. Detta påverkar, särskilt hos barnen, utvecklingen av hjärnan och nervsystemet.
Den som äter animaliskt mat kan undvika de stora mängderna av inflammationsdrivande omega6-fetter, som finns i framför allt margariner, matoljor och kolhydrater.
Man undviker naturligtvis också spannmålsprodukter, som tillsammans med margarinerna utgör grunden för ämnesomsättningssjukdomarna.
Animalisk föda innehåller bättre fetter, bättre proteiner och mer antioxidanter än vegetabilisk föda. Samtidigt som vi får i oss fler antioxidanter, bildas färre fria syreradikaler ur animalisk föda. Fria syreradikaler angriper cellmembranen, särskilt om dessa innehåller fleromättat fett. Ger upphov till cancer och hjärt/kärlproblem.
M.m., m.m.
|
Att vitamin B12 är en bristvara i växtriket känner jag till. Men å andra sidan får man inte i sig vitamin C - som är en antioxidant - genom att äta kött. Det är en vitamin som människokroppen inte kan tillverka (till skillnad från t ex hundar), utan måste få i sig genom att äta frukt och grönt.
Att vi är konstruerade för en blandkost syns inte minst på våra tänder. Incisiverna (framtänderna) skär av och river, medan molarerna (kindtänderna) maler maten. Käkarna är också flexibla för ändamålet. Våra förfäder var både jägare OCH samlare - inte enbart jägare.
Du, Frank, skrev tidigare (i den här tråden eller i tråden Vad ska vi äta idag?) om att vi skulle ha utvecklat en förmåga att bryta ner cellulosa om vi skulle ha varit ämnade att äta vegetariskt. Mitt svar på det är att vi inte har någon anledning att bryta ner och utvinna energi ur cellulosa, vi behöver helt enkelt inte den. Det enda vi människor behöver kunna är att kunna frigöra de delar av växterna som innehåller det vi behöver.
Vi är konstruerade att äta en varierad kost från både djur- och växtriket om vi ska klara oss utan kosttillskott. Men jag är övertygad om att vi inte behöver sätta i oss så mycket kött som vi gör idag - det räcker med betydligt mindre mängder. Och om alla dagens stora köttätare åt en mindre andel kött, skulle det tillsammans ge en positiv verkan på klimatförändringen.
Samtidigt konstaterar jag att det tycks finnas en massa smala, friska vegetarianer och veganer, så det verkar funka det med.
|
Jag tror att vi snart har tröskat argumenten färdigt nu.
Veganargumenten om klimatförändringen har jag bemött, det tar jag inte igen. Låt det sjunka in!
Anledningen till att vi inte behöver huggttänder är just våra händer. Vår mag-tarmkanal är köttätarens och oavsett hur vi kan riva med händerna är vi inte vegetarianer.
Du tror att C-vitamin inte finns i animalisk föda?
Har du testat lever?
Hur tror du inuiter eller massajer klarade sig, som bara åt animalisk föda? Dog de alla i skörbjugg?
Det läkarlag som 1929 tog in antroplogen Vihljalmur Stefansson på ett sjukhus i New York för att testa inuiternas kost under ett år och som hade förväntat sig att han snabbt skulle utveckla skörbjugg, tog också de gruvligen miste.
|
Att vi ätit kött under miljoner år är inte nödvändigtvis ett argument för att kött är bättre än soja. Det behöver visas separat.
|
C-vitamin är vattenlöslig och något vi måste få i oss varje dag. Det tas bara upp i små mängder, ett eventuellt överskott kissar man ut.
Lever innehåller förvisso C-vitamin, men också höga halter A-vitamin, vilket kan vara skadligt i för höga halter. A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som till skillnad från C-vitaminet lagras i kroppen. Om man äter 100g lever får man enligt Livsmedelsverket i sig något mer än hälften (33 mg) av det rekommenderade dagsintaget (60 mg). A-vitaminhalten i samma mängd lever uppges vara 36500 RE(Retinolekvivalenter. 1 mikrogram retinol = 1 RE), medan det rekommenderade dagsintaget är 700-900 RE (beror på kön, ålder mm). För att få i sig dagsdosen C-vitamin skulle man alltså behöva äta nästan 200g ren lever per dag, vilket skulle ge stora mängder A-vitamin som skulle ackumuleras i kroppen.
Dessutom hamnar skadliga ämnen som djurkroppen vill göra sig av med i levern. Därför är i alla fall jag försiktig med min leverkonsumtion och tycker att C-vitaminkällor som broccoli, nypon och svarta vinbär är alldeles utmärkta. Särskilt som det inte ger stora metanutsläpp.
|
Theodore, det ÄR visat separat!
Eleonora, Livsmedelsverkets rekommendationer för vitaminintag är ett skämt. Om du äter isbjörnslever (som innehåller mycket mer A-vitamin än annan lever) kan du få för mycket A-vitamin.
Visst, man kan äta också av t.ex. citrusfrukter för att få mer C-vitamin, men det klarade vi oss bra utan här uppe vid iskanten i forna tider. Det gör oss alltså inte till vegetarianer.
De skadliga ämnen du pratar om kommer mestadels från det moderna samhället, framför allt från giftspridningen i jordbruket. d.v.s. den spannmålsodling du vurmar för!
Metanutsläpp?
Du har fortfarande inte förstått kolkretsloppet?
|
Vilken källa till rekommendationer för dagligt intag av vitaminer har du, Frank?
Javisst klarade vi oss utan citrusfrukter (ingenting jag räknade upp i mitt inlägg), men vi åt till exempel olika bär.
|
Ja, inte är det Livsmedelsverket!
I fråga om D-vitamin föreslår t.ex. Mats Humble tiodubbel dos jämfört med Livsmedelsverket.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1350057.svd
De officiella rekommendationerna utgör oftast en minimigräns för att undvika akut sjukdom. Det är knappast detsamma som den nivå som ger optimal hälsa.
Med dagens intag av kolhydrater, margariner och fleromättade vegetabiliska oljor, med åtföljande stora bildning av fria syreradikaler och med fytinsyra som hindrar upptaget, är rekommendationerna fullständigt otillräckliga!
|
D-vitamin är bara ett av alla de näringsämnen som vi behöver. Vad finns det, enligt dig, för trovärdiga alternativ till Livsmedelsverket när det gäller alla andra?
Vilka källor stöder du dina olika påståenden på?
|
Jag brukar i vitaminfrågor, liksom i många andra frågor, förlita mig på uppgifter från Weston A. Price Foundation,
http://www.westonaprice.org/splash_2.htm
Sök på "Vitamins".
Organisationen leds av Mary Enig, som var den som avslöjade de industriellt framställda transfetternas roll i fråga om hjärt-kärlhälsan.
Många här tycks hellre förlita sig på Livsmedelsverket, som fortfarande rekommenderar intag av transfetter!
|
Vi svenskar har en tendens att sitta inne lite för mycket för vårt eget bästa, särskilt under den kalla årstiden. Vi behöver solljus för att bilda D-vitamin, solljuset är fortfarande den viktigaste källan - inte kött. Så ut och cykla allihopa! Och ät fet fisk från hållbara bestånd.
|
Eleonora - ditt inlägg får mej att tänka på Marvin Harris. I hans bok "Good to eat" för han en mycket intressant diskussion om D-vitamin och begränsad tillgång på solljus. Jag klarar inte att återge alla detaljer, men han beskriver vilket kraftfullt evolutionärt tryck som kan kopplas till D-vitamin. Brist på D-vitamin gör det svårt för kroppen att bilda en stark benstomme och man riskerar att drabbas av rakitis (också kallat engelska sjukan). Den som drabbas får mycket svårt att föra sina gener vidare och Harris menar att vi europeer som lever norr om alperna har hanterat denna utmaning genom att bli toleranta mot laktos. Harris redovisar en beräkning som pekar på att det bara behövs ca 20 generationer (jag är inte helt säker på siffran, men det handlar om storleksordningen hundratals år) för en mänsklig population att går från 95% av individerna laktosintoleranta ner till de ca 5% som gällde i Sverige för inte så länge sedan. Harris hänvisar ocksp till inuiterna som visserligen är generellt laktointoleranta, men som förlitar sig på fisken istället.
http://www.waveland.com/Titles/Harris.htm
|
Ja, det är intressant att det kan gå så fort. Det ser dock inte helt lika ut för oss alla nordbor. Varför är fler laktosintoleranta i vårt grannland Finland?
|
För att få lite siffror på skillnaden mellan olika folkgrupper, googlade jag lite snabbt och fann följande på Livsmedelverkets sajt:
"I Sverige räknar man med att tre procent av den vuxna befolkningen är laktosintolerant, i Finland 15-20 procent, i Medelhavsområdet 20-50 procent och i stora delar av Asien, Sydamerika och Afrika är 100 procent av den vuxna befolkningen laktosintolerant."
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14056&epslangua
|
Annika Carlsson-Kanyama skriver följande i inledningen till sin artikel "Kött och klimat - kunskap som funnits länge" i Formasboken KliMATfrågan på bordet:
"Det behövs styrmedel för att minska miljöpåverkan eftersom konsumtionen av kött förväntas stiga. Men ännu finns det inga styrmedel för att minska klimatpåverkan från köttproduktion i Sverige, och det tog reportern på Sveriges Television fasta på när han grillade jordbruksministern, en före detta miljöminister och en EU-parlamentariker (i programmet 12 mars som refereras till i inlägg #4681 ovan). De skruvade besvärat på sig och efterlyste mera kunskap och sa att man har känt till köttets stora miljöpåverkan bara de senaste två till tre åren och att det saknas bra data på hur miljöpåverkan från olika köttslag skiljer sig åt."
Sedan ägnas artikeln åt att berätta om kunskap som faktiskt fanns redan på 70-talet. Annika Carlsson-Kanyama berättar bland annat om data för hur mycket protein som krävs för att producera 1 kg kött och förhållandet mellan insatt fossilenergi och proteininnnehåll för olika livsmedel."För även om de problem man ville lösa då var annorlunda än idag - världssvält och energibrist - är fakta delvis återanvändbara och argumenten man hade då är mycket lika dem som används i dagens debatt." Just dagens situation i ljuset av 70-tal och energibrist är intressant, tycker jag.
Kunskap för att börja agera saknas alltså inte idag, menar Annika Carlsson-Kanyama, och frågar sig om kunskapen kommer att omsättas i styrmedel.
|
Det är en bra idé att utgångspunkten är, som omtalas längre upp, att man hamnar i den hårdaste beskattningsklassen om man som köttproducent inte kan visa hur stor miljöpåverkan köttproduktionen har. Egentligen skulle ju detta gälla flertalet varor/tjänster, inte bara livsmedel, ex transporter, kläder mm. Idag upplever konsumenter att det är svårt att sätta sig in i vilken miljöpåverkan något har. Andra är inte intresserade av att betala för sin miljöpåverkan och skyller måhända på att det är svårt att få en överblick. Skatter på miljöbelastande verksamhet och en tydlig redovisning av produktens klimatpåverkan kan lösa båda dessa problem och kan dessutom vara ett incitament för att äta mindra kött samt att äta kött med relativt låg klimatbelastning. Producenten måste skärpa sig och konsumenten måste göra aktiva prioriteringar och "tvingas" till livsstilsförändringar. Om många tvingas till detta samtidigt är det lättare att fördra. Naturligtvis kan man komma med invändningar kring svårigheten med att uppskatta miljöpåverkan mm, men det är ett steg i rätt riktning.
Som det är idag kan man ju säga att fattiga jämfört med rika (oavsett om vi tittar inom ett land eller mellan länder) subventioner de rikas livsstil ex vad gäller koldioxidutsläpp. Detta oavsett om det gäller oxkött, shopping bland piratkopior i Shanghai eller att upptäcka orörd mark i Thailand bland andra svenskar.
|
Läste igenom tråden och kom ganska snart fram till att
köttskatt ur klimatperspektiv är helt onödig!
De enda växthusgas-utsläppen som köttproduktion medför är
den som kommer från: traktorer, lastbilar, elkonsumtion mm.
och dessa bränslen/El är redan "klimat" beskattade,
med undantag av vissa importerade produkter som kan ha "inbakad" co2.
Kreaturens "avgas-utsläpp" är bara ett kretslopp, + - =0 alltså!
Och om man är orolig att våra arealer inte kommer att räcka till.
så ska man INTE köpa ekologiskt producerade kött/mjölk produkter,
de ekologiska gårdarna kräver dubbel så stora arealer per djur mot konventionella.
Och ska man dessutom odla etanolgrödor och samtidigt ha ekologisk köttproduktion
så lär det bli riktigt svårt att få i hop det t.o.m i sverige
och i andra länder med större befolkning per hektar lär det bli katastrof!
Någon nämnde ovan att man värmer upp ladugårdar i sverige? det är helt fel!
man ventilerar ut värme större delen av året, medan om det blir riktigt kallt minimerar man ventilationen.
Värmen kreaturen producerar kan man även ta till vara på!
många gårdar värmer sina bostäder med enbart ladugårdsvärme,
och kanske kompletterar med lite ved eller halm kalla dagar.
jag kan inte se någon större klimatrisk med köttet!
med tex eldrivna (grön el) traktorer och transporter, skulle utsläppen bli noll!
/FD Bonnpöjk
|
Metan, lustgas, koldioxid - alla ingår de i kretslopp. Problemet uppstår när de uppträder i formen växthusgaser och halterna är så stora (och ökande) att de bidrar till en klimatförändring. Metanhalten har mer än fördubblats sedan 1800-talet. Innan dess låg den på ungefär samma nivå i åtminstone 1000 år. Trots att metanhalten är förhållandesvis låg om man jämför med koldioxid, har det betydelse för växthuseffekten eftersom en metanmolekyl bidrar betydligt mer till växthuseffekten än en koldioxidmolekyl.
Boskapssektorn står för 18% av de växthusgasutsläpp som människan orsakar, och metan utgör en stor del av detta. Idisslare har det funnits länge på vår jord, men det är den enorma ökningen av antal djur som vi människor står för som gör att metanhalten sammantaget blir så stor. I dagsläget ökar köttkonsumtionen så någon minskning kan vi inte förvänta oss om inte någon konsumtionsförändring sker.
Huruvida problemet ska lösas med en köttskatt eller inte kan förstås diskuteras, men själva bidraget till klimatförändringen ser jag ingen anledning att ifrågasätta.
|
Precis som du säjer ingår alla dessa gaser i ett kretslopp.
men vissa är fossila, och ingår inte de i det normala kretsloppet.
utan tillför ett överskott i atmosfären.
Men såvitt jag vet så äter kor sådant som växer ovan mark!
och inte fossila produkter som kol eller olja!
Då är kreaturens metanutsläpp alltså 100% förnyelsebar!
Hade en kossa tex inte ätit en hink äpplen,
så hade äpplena ruttnat/jäst och släppt ut och samma mängd gas ändå.
Vad dom där siffrorna som du angav:
"Boskapssektorn står för 18% av de växthusgasutsläpp som människan orsakar"
Avser har jag ingen aning om,
tar dom siffrorna verkligen hänsyn till kretsloppet? Tveksamt!
skulle man räkna på samma sätt på andra områden
så skulle man tex få extremt höga co2 utsläpp av Etanolproduktion!
|
Erik Lange skriver:
"Hade en kossa tex inte ätit en hink äpplen,
så hade äpplena ruttnat/jäst och släppt ut och samma mängd gas ändå."
Nej det stämmer inte! Äpplen som bryts ner av bakterier under god tillgång på syre ger endast upphov till koldioxid och vatten och inte till metan (som är en 20 gånger så effektiv växthusgas som koldioxid). Denna metan blir sedan kvar ett tag i atmosfären innan den bryts ner och då har den redan bidragit till den globala uppvärmningen.
|
Erik L
Att boskapssektorn, främst nötkreatur, står för en mycket stor andel av de totala globala växthusgasutsläppen är oomtvistat. Punkt.
|
Erik, det här med metankoncentrationen har vi försökt förklara i den här maratontråden.
Att kött- och mejeriproduktion ger ett väsentligt bidrag till växthuseffekten är inte vetenskapligt omstritt. Exakt hur mycket kan säkert variera med olika beräkningsmetoder. Olika slags kött ger också väldigt olika mycket bidrag, här forskas det en del på att räkna ut skillnaderna vet jag.
Eleonora syftar antagligen på FN:s rapport "Livestocks long shadow" (länk nedan) med hennes 18 %. Där är det nog mycket riktigt som du säger att en del utgörs av användning av fossila bränslen för t.ex. konstgödselproduktion och jordbruksmaskiner och detta borde inte behöva dubbelbeskattas. Metangasutsläppen och andra bidrag som inte har koppling till fossila bränslen (är ej expert på jordbruk) är dock inte beskattade idag vad jag vet.
Ett flertal vetenskapliga studier över vilka konsumtionsgrupper som står för störst bidrag till växthuseffekten kommer fram den samstämmiga slutsatsen att kött och mejeriprodukter ger ett stort tillskott av växthusgaser, se t.ex. den mycket uppmärksammade EIPRO-studien.
Frågan om ekologisk produktion och avkastning är delvis annorlunda och tycker jag passar bättre i någon annan tråd.
http://www.fao.org/docrep/010/a0701e/a0701e00.htm
|
Svar på ovanstående 3 inlägg:
Jag förstår mycket väl att det är en eftersläpning
när det gäller metanavgången från djur innan det tas upp av naturen igen,
som bidrar till den ökade konsentrationen i luften (och växthuseffekten)
precis som med all annan rötning eller förbränning som avger koldioxid eller metan.
men är det inte då extremt konstigt att det just i
köttproduktionens fall inte ska räknas som förnyelsebar?
Vi kan tex tillverka och bränna etanol/biobränslen i mängder och det räknas
inte som något utsläpp alls, det är väl en fördröjning innan den koldioxiden tas upp i detta fall med?
Var ligger den stora skillnaden?
Om vi vill så kan man säkert ta hand om dom så farliga "pruttarna"
via ventilationen i våra ladugårdar på något vis.
det finns säkert tekniska lösningar på det, bara efterfrågan finns.
Betydligt svårare är detta att åstadkomma i varmare länder där djuren går ute året runt.
och som jag sa tidigare, en djurbesättning kan värma bostäder,
och därmed minska elförbrukningen, framför allt under den kalla perioden
som vi importerar kol-EL från tyskland, och därmed minska
co2 utsläpp via den vägen.
Så att klimat-skatta köttet har jag svårt se anledningen till.
Se istället den stora möjligheten att ta tillvara på spillvärme mm.
Någon ovan skrev Citat: "oomtvistat. Punkt."
Betyder det att man inte ens får funderas kring problem,
utan att man "oomtvistat" ska tro allt vad andra skriver?
Är det inte lösningar vi ska hitta, istället för att bara acceptera?
för varje problem finns mer än en lösning, så varför inte leta efter fler?
|
För mig blir det lite ensidigt att enbart diskutera köttets påverkan i ljuset av klimatfrågan. Det är viktigt men än viktigare tycker jag är belastningen på biologisk mångfald världen över. Dem arealer med monokulturer som krävs för att upprätthålla våran köttkonsumtion är helt ofattbara och bedöms redan med dagens nivå vara ohållbara. Då kan man ju bara tänka sig hur det kommer att se ut med 9 miljarder människor här på vårat lilla klot. För mig är det självklart att alla styrmedel vi kan tänka på borde prövas. Skatter, begränsningar, kvoter, subventioner för andra livsmedel.. you name it!!
|
|
Logga in för att kunna svara!
| |
Ändra uppgifter
·
Logga ut
Kolla Ecoprofiles 718 medlemmar
Välkommen Bengt Flärdh, vår senaste medlem!
Produkter och tjänster
Annonsera på Ecoprofile
|
